Kastrering!
Jag har aldrig varit så insatt i denna fråga just med kastrering.
Ingen av mina hundar har varit kastrerade.
Många kastrera sina hanhundar för att man ska minska problem med beteende.har hört att många hanar blir lugnare.
Jag har dock ingen erfarenhet av detta och jag har alltid känt att jag hellre tränar mina hundar att klara av vissa situationer. Sen är det klart att de ibland kan vara bättre för hunden då den blir stressad med alla hormoner i kroppen.
Nå väl!
I Fredags kväll märker jag STOR skillnad på Smilla. Hon gnällde, hon låg och pep, skakade,stress flåsade. Eftersom hon lider av mycket stress och kan börja hyperventilera om jag tappar en gaffel så tänkte jag inte så mycket på det.
Jag var sjuk så tänkte att vi lägger oss i sängen bara hon och jag, hon lugnade sig inte och de gör hon ALLtID annars.
Jag kände direkt att nääää nu mår hon inte bra. En kamphund som beter sig så där jaa då är det nått som är fel. Och fel var det.
Vi fick åka in akut till veterinären och det visade sig att hennes livmoder såg värre ut en andra världskrigen och måste opereras akut.
Max varmed som stöd då Smilla på riktigt kan tuppa av i nya miljöer som denna. Hon har ALDRIG varit så duktig. Hon röntgades utan lugnande, hon fick ge blodprov och bli rakad utan lugnande, hon fick saker uppstoppat här och var utan lugnande och hon var SÅ snäll. Jag blev så stolt. Här har vi en hund som alltså flyr för sitt liv för allt sånt. Btw låg Max på golvet bredvid och sov :)
Opererades gjorde hon och idag är hon pigg och busig som vanligt.
Nu när de är gjort känner jag såhär KASTRERA era tikar. Den vanligaste dödliga sjukdomen på tikar är just livmodersinflammation.
Jag kunde förlora henne på en kort stund:/
En sak till som är bra är juh faktiskt att hon slipper röda veckan :))
Undrar om hon inte kände på sig att "Nu är det allvar! Detta måste jag ha hjälp med."
Jag har ingenting emot kastrering, funderade t.o.m. med min lilla buse/problemhund/omplacering. Men det ska ju göras i rätt tid! Har hört många som kastrerar hanar och tror allt ska bli bra, men som veterinären sa' så är ju många problem rent beteende. Min kille t.ex. började "bete" sig redan i 4 mån åldern och då är det ju inte helt hormonrelaterat inte...
För tikar håller jag helt med att man iaf kan fundera allvarligt på det. (Har haft en, fick också operera akut.)
Intressant ämne! Jag vet inte vad jag vill gällande kastrering med Charlie. Hon har inga problem vid löp och är aldrig skendräktig - ÄN!
Tåls att tänka på..
Håller helt med dig om att man allvarligt kan överväga kastrering av tikar som inte ska gå i avel.
När det gäller hanar tycker jag bara att folk verkar tro alltför mycket på det. Möter folk som säger att "han är så snäll för han är kastrerad"... En av de jobbigaste hanar jag stött på, rent farlig, var kastrerad!
Som du tror jag träning ger mycket säkrare resultat, eller i vissa fall en kombination.
Min "lilla söta" amris är lika mycket kamphund i så'na lägen som att försöka lägga ner. (Om han redan är småsur iaf) Hade inte haft honom kvar nu, 3 år hos mig, om jag inte tränat med honom. Har t.o.m. lite hjälp av problemhundsutredare.
Nu är väl din tjej uppe och skuttar igen antar jag. Min Mimi blev superpigg och glad på några dagar och levde seän tills hon blev 14:)
Förresten är det en supersöt tjej du har! Vilket uttryck i ögonen!
Det är en het potatis att diskutera verkar det som, kastrering/sterilisering, ungefär som med avlivning och när.
Jag håller med föregående "talare", om hunden inte är reggad i SKK och ska avlas på ser jag fler fördelar med kastrering/sterilisering. Jag har kanske ett lite annat perspektiv i och med att jag jobbar ideellt med hemlösa hundar, jag är för både kontrollerad blandrasavel och hundkörkort! ;)
Vilken tur att du kände på dig och att det gick så bra för fina Smilla! <3
