Uppgörelse
När jag gick min hundintsruktörsutbildning berättade min lärare någonting som verkligen fastnade. Självklart något man kanske redan vet men inte tänker på.
Vi skaffar hundar hit och dit, tikar, hanar, kastrerade och icke kastrerade, olika raser och åldrar och sen ska alla dessa individer leva ihop?
Det är väldigt enkla regler ex i en vargflock. Trivs man inte går man och är man för uppkäftig blir man tillsagd, en bestämmer om jakt och en bestämmer om vakt osv.
Men vi då? våra hundar som lever i små lägenheter små rastgårdar, trädgårdar och måste vara väluppfostrade inte betee sig dåligt, inte uppföra sig på ett sätt och uppföra sig på ett annat. Är det normalt för våra hundar? Hundarna är flockdjur utan tvekan och en flock i sig ska inte vara "perfekt" för att fungera. Någon måste bestämma och någon måste lägga sig.
Vi vill ha flertal hundar i våra hem där dom helst ska ligga på varandra och mysa, äta ur samma skål och dela ben, för det är BRA hundar och gulliga hundar.... men är det rätt? Tänk om du tvingades skeda med nån du inte gillar?
Sedan Yra blev dräktig har rollerna ändras lite här hemma. Vi såg direkt att Max som älskat Yra till 100 nu sket i henne och började leka med Nebbo istället. Visst Yra var full med valpar och ville inte leka men Max tog avstånd.
Samma efter valpningen och många veckor till sket Max i Yra.
För kanske 3-4 veckor sedan har vi märkt en laddning mellan dom två. Yra har varit lite väl hård i lek och vi har några ggr varit tvungen att säga till. Max är en otroligt snäll hund och låg. Han sätter inte emot utan lägger sig direkt.
Men nu när Yra varit för hård ett tag och innan ignorerat han el ja visat sig svag har det känts som att Max fått nog.
Yra har alltid bestämt saker. När man ska leka och när leken är klar. Hon får bita hårt men inte nån annan. Hon behöver inte dela leksaker men dom andra ska osv.
Igår iallafall var det dax. Yra sa till utan anledning för hårt och Max svarade. Först med stelhet och morr, precis som man ska. Han kollade bort sänkte huvudet. Men pucko Yra tog inte det och sa emot och det var igång. (nu låter det som värsta hundslagsmålet men det var det absolut INTE) Dom stod och morrade, Yra "högg" tre ggr och Max en och efter den var det klart. Yra la sig ner, kollade bort, svansen mellan benen och öronen bakåt. Efteråt gick dom ut, lekte och sen in och åt ben bredvid varandra. Den enda skillnaden vi märkte var att Yra var mer uppmärksam, läste av extremt mycket och det har hon aldrig gjort.
Vi är ABSOLUT INTE för att hundar ska göra upp och självklart låter vi inte våra hundar slåss, herre min gud. Men i detta fall hejjade vi på Max och faktiskt lät dom lösa det själva. Jag var nästan 100% säker på att Yra skulle lägga sig och tro mig...hon BEHÖVDE detta. Men men inge mer än så, inga hål, inget blod, knappt nått slem och jaa....sen var det klart.
Det är en annan sak med två tikar. När Smilla och Yra gick ihop var det på liv och död. Ni som sätt slagsmål mellan ex två hanar och två tikar vet skillnaden, hanar gör upp inget mer med det men tikar....det är på liv el död. Där går man in, där stoppar man OAVSÄTT. Men denna gång kände vi att det behövde just pga den är laddade känslan som fanns i luften och ja, vi ville att Max skulle vinna för Max är en utmärkt hund och hoppas nu på att Yra lär sig saker, lär sig läsa av andra och inte ligga tre steg före hela tiden.
Stugan
ÄNTLIGEN tar vi oss ut till stugan. Denna sommar har verkligen varit helt upp och ner och fruktansvärt jobbig.
Erik har jobbar från 7-9 typ varje kväll och varje helg, sen direkt somnat. Så vi har inte träffat varandra mycket alls. Jag har inte jobbat alls och känner mig väldigt instängd här hemma, på gott och ont. Varit hemma i ca 9 veckor nu. Shit, pratar mer med hundarna än aldrig förr. Och jag känner mig HELT slut i kroppen och i huvudet. Önskar att alla valpar var här och dom kunde följa med ut :(
Det är riktigt tufft att ha en ensam valp och det känns som han har varit en 8veckor valp i typ 5 veckor nu ;) plus dom andra och plus allt hemma som ska göras. Så nu ska jag iväg köpa massa böcker, ladda kameran, ladda hem massa filmer och bara njuuuuuuta ute i stugan. Hundarna får vara ute 24/7 och göra precis vad dom vill och jag ska bara ligga i solen och bara va. aaah SEMESTER på riktigt.
SOm ni alla vet så har jag noll mottagning i stugan, har typ en plupp längst ute på en udde. Men kommer självklart sno Eriks telefon och lägga upp några bilder. har tidsinställd några inlägg här iallafall men mer än så blir det inte. Så om ni saknar oss håll koll på Instagram isolashjartan.
Shannuq’s
Idag var jag och Lilleman hos Nisse. Han är en av dom första som började med uppfödning av Alaskans i Sverige och en otroligt klok man.
Han är verkligen en av dom man vänder sig till med frågor och funderingar.
Som ni kan ana blev det vääääldigt mycket hund ;) precis som det ska vara om du frågar mig :D vi kollade fotoalbum på kullar från 01 och Nisse berättade otroliga historier om valpar nära döden och hundar som vunnit 54 av 57 utställningar OJOJOJ, mååånga rosetter på väggen.
Vi myste med hundar och kolla slädar och drag.
Jag föll helt otroligt mycket för två av hans hanar. Tror till och med Erik hade tagit med sig ena hem direkt!! Verkligen en Frosty hund <3
Lilleman sov väl 90% av tiden haha men fick ut mycket av besöket ändå.
Att vara en del i flocken
Det har inte bara varit dåligt att vara ensam valp. Många saker har varit till hans fördel. När han var tre veckor fick han flytta ut från valprummet (mest för att jag inte orkade sova i valplådan längre haha) och in till vardagsrummet. Där gjorde vi en liten hörna åt honom.
Men ville han vara där? nää här skulle utforskas, han fick gå som han ville, vara ute (självklart under korta stunder osv osv osv). Han fick gå in i köket hallen och valprummet om han så ville. Han fick bita på mattor, bita pappa i svansen, smaka ben, leka med massa leksaker och leka följa jon med dammsugaren.
Han var med ut i skogen första gg när han var 4 veckor och efter 5-6 veckor fick han följa med lika ofta som dom stora, alltså har han åkt bil hundra ggr. Varit med dom stora till veterinären, gått på gångvägen, spanat på havet, kollat in hästar och lekt med massa barn. Han har träffat katter, hundar, varit i djuraffär och lekt på konstig kursmatta. Haft halsband och sele från v 4-5. Han har gjort VÄLDIGT mycket.
Så jag kan med gott samvete säga att han har fått det han ska på dessa plan och tagit allt väldigt coolt.
Det här med klicker
Jag har klickat in alla hundar och visst gillar dom det men inte mer än så. Den enda som blir helt till sig är Smilla, hon gör allt och lite till för ett klick.
Malamuterna är lite mer "sitt?sitt verkligen? kan jag inte ligga då??" Dom bryr sig inte så värst mycket när klickern kommer fram.
Har iallafall klickat in valpen nu och där är det andra bullar. Herregud va kul han tycker det är, sätter sig lägger sig bugar fram med tassen och sen andra tassen "VAD SKA JAG GÖRA????"
Roligt tycker jag och klickar han ca 5-10 min per dag nu. Sitt och ligg sitter, tassen är lite sådär ännu men han gör det.
Hoppas hoppas han inte blir som dom andra ;) att han fortfarande blir lika taggad när han blir stor.
Ceciklas
Det vi fått lära oss av att ha en ensam valp är att det krävs väldigt mycket mer från oss. Att träffa andra hundar av olika raser och ålder är prio ett.
Vi märker att valpen har svårt med detta, blir väldigt rädd och osäker.
Som tur är har vi många kära runt omkring som mer än gärna ställer upp och vad är inte bättre än att få hoppa in med ett gäng 8 veckors valpar?
I går besökte vi Kära Marie Kennel Ceciklas som föder upp crogis. Måste bara säga att dra åt helvete vilka söta valpar, OMG!!
Det var väldigt läskigt i början och morr och skäll springa och göma sig var det Lilleman gjorde först men när vi beslutade att ta en tur i skogen med alla släppte det. Oj va kul att springa och leka och bitas och kolla hur andra valpar var med varandra (självklart glömde vi båda kameran)
Snart 7 veckor
Det är otroligt, jag kan inte förstå det. Den natten allt hände är fortfarande så fruktansvärd för mig, jag kommer ihåg alla deras ansikten, allt varje valp hade som var speciellt. Även fast jag nu inte vill ha det i mitt huvud för jag vill gå vidare ser jag dom hela tiden... fy fan. Önskar inte detta min värsta fiende.
Men klockan tickar och saker börjar hände. Det första var regg av valpen. " hur många levande valpar?"....1....
stamtavlan, 661 kr för EN stamtavla.
Beställning av besiktning och valptest.... EN valp....
Nää fy åt helvete alltså.
Snart är han där, 8 veckor. Och jag kan inte sluta tänka på hur det hade varit med alla sex springandes runt, vet iofs en sak och det är juh att jag hade tvingat Erik att ha kvar alla :D tror inte ens han hade kunnat sälja dom vidare haha.
Men sex st som springer, busar, kissar, ylar, äter, tuggar.... Jag hade gjort VAD SOM HELST för att få ha alla här, varenda en. Jag vill jag vill. Mina bebisar...
MEN... jag är så lycklig över denna EN. Denna kille som sov på mitt bröst i 3 veckor, han som fick mitt hjärta att sluta slå varje gång jag tittade till honom "lever han"??
3 veckors strecket var en underbar dag, lycka!
Han har en otroligt speciell palats i mitt hjärta, redan nu. När han viftar på svansen och ler när han ser mig stannar hela världen upp. Han är en underbar kille och finast på hela jorden, för mig är han det, helt perfekt, precis som jag vill ha honom.
Men man kan inte INTE tänka på dom andra fem, speciellt lilla svarta <3 oj oj oj vad mitt hjärta gick sönder när han gick bort... hans ansikte ser jag hela tiden. Det var juh faktiskt han vi skulle spara :(
Så som ni förstår, lycka och sorg i ett <3
In your face!!
Jag vet att många där ute har varit lite "jag vet bäst" med hela denna parning. Måste juh direkt säga att detta INTE var en parning utan något som hände.
Med en kastrerad hane så tror man inte riktigt att det kan hända....
Vet att många har påpekat/funderat/snackat ja gud vet vad om denna valp skulle bli reggad och få stamtavla. Varför har jag ingen aning om.
Både mor och far är renrasiga, reggade. Mamman har gjort alla godkända kontroller enligt SKK och Max var den som saknade allt (DÄR AV KASTRERINGEN, vi ville INTE ha valpar just nu).
Max är nu röntgad det kravet SKK hade och valpen är reggad med stamtavla i SKK. En underbar känsla så här har ni alla ni som bara snackar.
In your FACE!!
Namnet blev Mot Alla Odds det bestämdes när han var 3 dagar gamal.
* Kennelnamnet står inte med då det inte är klart och kommer läggas på i efterhand.
15 September
Då är det dagen med stort D. Premiären för Max i ringen. Yra skulle ställas och efter samtal med SKK sa dom att hon fick ställas ut 60 dagar efter valpning. Men tydligen är det 75 dagar så anmäld prinsessa får stanna hemma. Jätte jätte tråkigt.
Max är juh inte precis i sin snyggaste kostym men eftersom utställningen är 10 min här ifrån (förstår ni nu vad jag tycker om utställningar?? hatar dom) så är det bara att göra. Lite så jag känner haha.
Men det går nog bra, helt klart. Han är i fin form, lite naken bara. Spännande ska det bli iallafall och då ska jag få använda mitt utställningskoppel jag vann för typ 2(?) år sen :D
Pet Head
Många av er redan vet hur mycket jag ÄLSKAR Pet Head inte bara lukten och dom söta flaskorna ;) utan pälsen blir helt otroligt fin. Denna gång fick det bli den vanliga schampo flaskan och en ny spray.
Sprayen är väl som torr schampo skulle man kunna säga. Man sprayar på den torra hunden, torkar med en handduk och borstar igenom. Luktar MAGISKT och pälsen blir glansig och fin. Helt klart värt varje krona, super nöjd. Och hur smidigt är det inte att ha en flaska hemma? om man ska bort eller någon kommer över? bara spraya på så har man hundar som luktar godis.
Hunddagis
Igår var Kiwi här (samojed tik 15v) hela dagen. Matte och husse jobbade förfullt och vad gör en hund extra? ;)
Det var en nyttig dag, inte bara för Kiwi utan även för valpen. och oj va snabbt han förändrades, växte.
Först var han rädd, gick undan, gömde sig men efter ett tag lös han upp. Började jaga varandra, hoppa på varandra och upptäcka vad man får och inte får göra. Dra i svansen på Kiwi är helt OK men att få sin egen svans dragen var inte lika okej, haha.
Nyttig dag helt enkelt. Ut i skogen blev det med bad och bus. Men intryck blev det för valpen utan tvekan för han sov som aldrig förr :D
6 Veckor
Lilleman är redan 6 veckor, snart 7. Det är ingen tvekan om vem han är lik, haha... Yra Yra Yra!
Rutiner
På dagarna är det lite svårare att se valpens rutiner men på nätterna...oj oj oj, väckarklockan!
Och nu räcker det inte med att snutta lite,nej nu är det mer "woooohoooo nu LEKER vi!!!"
Kl 01:00 går första alarmet, dock har jag knapp somnat vi denna tid så det gör inte så mycket, men 04:55 är mindre roligt. Det ska ätas, minst 4-5 ggr och det ska lekas och busas. Springa runt överallt, dra fram alla leksaker man har (som ni vet en heeel hög) det ska utforskas på ALLA sladdar och eluttag, vara en terrorist på dom andra. Men när han väl somnat, ja då sover han, djupt och LÄNGE ;)
Dom stora har inte börjat rätta honom ännu, vilket ger mer ansvar på oss. Med ett gäng syskon lär dom sig fort. Men nu tror han att han är en liten mys med käftar som en krokodil, fruktansvärda nyp han kan ge. Så nu får man trycka in allt annat utom sina fingrar och tår ;)
Hoppas dom börjar rätta honom snart, för det behövs <3
Mor, Far och Son
Jag är världens otåligaste människa på denna jord. Just nu vill jag bara spola fram tiden typ ett år.
Jag vill se hur lilleman ser ut, hans personlighet, hans positiva sidor och negativa. Jag vill se om han blir STOR eller inte. Bra höfter och ögon. Hur dragviljan är osv osv osv.
Jag kan knappt vänta.
Yra är som ni vet en stor tik. Hon är grov har otroligt fin päls. Max är också en stor hane och en dragvilja till tusen. Han är en glad hund alla dagar i veckan. Det är en konstig känsla allt det här. Att han den lilla är en del av Yra och en del av Max. Inte en hundvalp man hämtat från uppfödaren utan det här är juh vår, nått "vi" har skapat... Knäppt.
To do list
Det är inte bara att ha en valp hemma, dö varje gång av sötchock man ser den utan det är massor som ska göras.
När valpen är 2v ska den avmaskas för första gg. Även tiken och alla andra hundar i hemmet. Måste jag säga vem som var duktigast? Ja inte va det dom stora iallafall. Herregud!
Jag och Max sprang nog 10-11 varv runt hela jävla huset,halva tuben hamna väl på soffan,mattan,sängen jaa lite överallt. Yra var duktig dock ;)
Vid 3v kan valpen få sitt första smakprov av mat. Många ger köttfärs med ägg i men tekniskt sätt äter juh valpen det tiken får,hundmat. Så vi skippade köttfärsen och gav honom två super blöta,mosade kulor (royal canins starter)
Det gick i fint fint,lite svårt var det nog att suga i sig det ;) men efter ett tag fick han häng på det.
Under denna tid behövs även klorna klippas och vissa avmaskar en gång till. Vi ska dock avmaska Yra och valpen vid 4v igen.
Nu är det liv i huset och vi kan inte sluta tänka på om alla sex hade varit här :( <3
Eftersom vi bara har en valp och eftersom han ska stanna lever han lyx livet nu. Han springer dit han vill han leker med vad han vill och upptäcker det han vill upptäcka. Försöka ta sig under soffan är hans prio ett men nöjer sig med att ligga under vardagsrums ordet ;)
Han sover mycket men dom stunder han är vaken är han vaken längre och längre. Han vaknar,kissar,äter,kissar igen och bajsar och sen är det LEK för hela slanten. Samma sekund han är i en dragkamp med den lila råttan somnar han :)
Han diar mindre,förr ville han snutta hela tiden inte bara för mat utan när han ville mysa och sova. Nu är det BARA för att äta sen kryper han bort och somnar själv "jag är vuxen nu mamma HA"
Lilleman har varit ute när vädret varit fint och det är riktigt roligt. Gräs,blommor,jord ALLT roligt finns där ute.
Nej nu ska jag medans han sover ta mig en dusch. Allt anpassas... När lilleman sover ja då försöker man göra det man behöver göra.
