Varje kväll blir det en tur ner till klipporna tvärs över vägen vid stugan. Hundarna älskar det. Vågorna är stora och springa på klippor är toppen för balansen och Max tycker det är riktigt roligt att glida ner från klippväggarna.

 

Valpen tror han är stor som sin far så han går vi runt med babysele hahah "nej åå gå inte där nä inte dit aaaaah" När ska jag klippa navelsträngen???? Aldrig känns det som, gaaah! Men det är väl oki ändå el? Han är juh väldigt speciell.