Kastrering

Jag har aldrig varit så insatt i denna fråga just med kastrering.
Ingen av mina hundar har varit kastrerade.
Många kastrera sina hanhundar för att man ska minska problem med beteende.har hört att många hanar blir lugnare.
Jag har dock ingen erfarenhet av detta och jag har alltid känt att jag hellre tränar mina hundar att klara av vissa situationer. Sen är det klart att de ibland kan vara bättre för hunden då den blir stressad med alla hormoner i kroppen.
Nå väl!
I Fredags kväll märker jag STOR skillnad på Smilla. Hon gnällde, hon låg och pep, skakade,stress flåsade. Eftersom hon lider av mycket stress och kan börja hyperventilera om jag tappar en gaffel så tänkte jag inte så mycket på det.
Jag var sjuk så tänkte att vi lägger oss i sängen bara hon och jag, hon lugnade sig inte och de gör hon ALLtID annars.
Jag kände direkt att nääää nu mår hon inte bra. En kamphund som beter sig så där jaa då är det nått som är fel. Och fel var det.
Vi fick åka in akut till veterinären och det visade sig att hennes livmoder såg värre ut en andra världskrigen och måste opereras akut.
Max varmed som stöd då Smilla på riktigt kan tuppa av i nya miljöer som denna. Hon har ALDRIG varit så duktig. Hon röntgades utan lugnande, hon fick ge blodprov och bli rakad utan lugnande, hon fick saker uppstoppat här och var utan lugnande och hon var SÅ snäll. Jag blev så stolt. Här har vi en hund som alltså flyr för sitt liv för allt sånt. Btw låg Max på golvet bredvid och sov :)
Opererades gjorde hon och idag är hon pigg och busig som vanligt.
Nu när de är gjort känner jag såhär KASTRERA era tikar. Den vanligaste dödliga sjukdomen på tikar är just livmodersinflammation.
Jag kunde förlora henne på en kort stund:/
En sak till som är bra är juh faktiskt att hon slipper röda veckan :))


Atomkraft Mums Mums

 
Har fått en del frågor ang Smilla.
Vart hon kommer ifrån och hennes stamtavla, då hon är kraftigare och mindre än standarden idag.
Smilla kommer från Kenneln Atomkraft som förder upp Staffar.
Deras linjer är mindre, kraftigare Staffar med linjer får spanien.
Smillas pappa är spansk och även hennes mamma har spanska gener, men ingen inavel på något sätt.
Här kan ni se Smillas stamtavla i tre led.
 
 
 
 
 
Pappa Max
 
 
 

lathund

Asså Smilla <3
Hahah finns ingen latare hund än henne, hon ÄLSKAR att sova och länge. Helst mitt i eller emellan ;)
Mitt hjärta
 

Playing




Hur mår Smilla?

Smilla mår bra :)
Hon äter medicin fortfarande men hon blir inte alls lika stel som förr.
Vi aktiverar henne inte som förr dock, då hon nu bara ska ta lugna promenader.
Vi måste bära henne upp i bilen och sånna små saker men annars mår hon bra :)
Om nån vecka lägger vi upp ett tränings schema för henne, som passar henne och hennes sjukdom.
Vi hoppas att hon inte behöver äta tabletterna så länge till och att hon blir som förr.
Dock har hon varit väldigt stressad nu, pga smärtan, flytt och håll i hatten....Yras löp!
 
 
 

bada och simma!

Smilla blev en helt annan badtokig vovve när hon fick flytvästen på sig, herregud! Hon bara hoppade i och var galen :)
 
Hon har alltid älskat vatten men nu var och en riktig badanka!
 
Flytvästarna vi köpte till alla tre var verkligen ett toppen köp!
 
 
 
 

Smilla

Fått funderingar hur det går för Smilla.
 
Smilla mår sådär. Det går upp och ner. Ena stunden är hon jätte glad och aktiv medan det snabbt slår över till att bli trött och omativerad.
 
Hon äter smärtstillande och har nu avslutat sin kur mot "livmodersinflammationen" (den hade inte brutit ut helt)
 
Hon får inte springa och busa utan endast gå lugna promenader och korta svängar. Man märker att hon är rastlös och otålig.
Och det är inte kul när Yra får gå ut och hon måste stanna hemma.
 
Får hoppas att solen kommer snart så hon får ligga och njuta av värmen :)
 
 

Resultat

Nå...Smilla...!
I måndags var vi hos veterinären då Smilla börjat haltat riktigt ordentliget, ahde även feber och slö hela hon.
Hos veterinären sa dem att hon var för tjock och var tvungen att banta, THATS IT!
 
Besserwisser som jag är när det gäller mina hundar var jag inte nöjd med det resultatet då jag KRÄVER att man röntgar(det gjorde dem inte)
Så efter att ha slängt ut pengar på en kläm kläm undersökning och onödiga piller åkte vi vidare till nästa veterinär.
 
 
Resultat: SPRICKA i benet, artros och livmoders"inflammation" MEN VAD I HELVETE!!!!
 
Hur sjuk är det inte?? Blir galen....och jag tänker inte låta detta rinna mellan fingrarna...
 
Nu blir det massa rätt träning, rehab och god kost och självklart massa piller...hon har fortfarande väldans ont min älskling<3
 
Allt kommer ta tid och vara ansträngande för oss båda, men hon är värt ALLT!
 
 

I väntans tider

Igår när vi var hos veterinären satt jag och Yra och Gizmo och väntade på Smilla. Jag är VÄRLDENS vekling när det gäller sånt där att jag skulle svimma direkt när dem håller på och undersöker.
Så Smillas "mormor" vad med in...Smilla hade dock vart hur duktig som helst.
 
 
Det slutade iallafall med ett beslut som vi inte var överens om och därför blir det vidare till en annan veterinär idag.
 
 
 
 
 
 

För alltid

Idag blir det en kort dag på jobbet.
Veterinär besök för Smilla. Helgen har tagit hårt på henne och jag har aldrig sett henne såhär:(
Jag bara hoppas att hon inte behöver ha ont längre...
Min älskling<3
 

Förgivet

Jag har upptäckt att man tar saker för givet.....
Jag har många gånger tyckt att det varit jobbigt med tre hundar (för att dem är så olika) man har irriterat sig på att en kan göra det där men det kan inte den andra.
Att den måste springa så mycket och nån måste träna det där.
Jag har också irriterat mig på tex när Smilla blir rädd för allting och bara skakar som ett asplöv.
När Gizmo skäller PÅ ALLTING som att det inte finns en morgon dag.
 
Men igår när det var sol och skönt ångrade jag alla mina gamla tankar.
Bara tanken på att inte kunna ha alla tre ner till klipporna för bad gör mig riktigt illamående.
 
Att ta en låmgpromenad själv med Yra, och inte för att de är hennes dag utan för att Smilla inte kan följa med...det får mig att må mycket sämre.
 
 
 
Just nu känns det som att jag aldrig mer vill ha hund!
 
 
Hon har blivit sämre också...Min älskade älskade Fröken Smilla<3
 
 

Bästa Fröken Smilla

Idag är en jobbig dag....
Igår var vi upp med Smilla för undersökning. Hon haltar mer och mer och äter inte längre.
Hon är trött, vill inte göra nått. Vill inte hoppa upp i bilen och vill inte ens gå in.
 
Smilla har väldig ont och har troligen artros i vänster fram och höger bak:( även en lymf som spökar.
Min bästa tjej orkar inte ens gå runt kvarteret och lägger sig hellre i ett annat rum än hos oss....
 
Det här är baksidan med att ha hund...bara tanken på att veta att hon har ont och kanske inte kommer kunna springa och leka som förr gör att hela min mage vrids om.
 
Du är det vackraste jag har<3
 

Pappa är sjuuuuuuk

När Erik vill mysa med Smilla "leker" han sjuk så Smilla ska komma och "ta hand" om han;) alltid hör man i ena hörnan av soffan...Smilla*host,host* jag är sjuuuuuuk.
Och Smilla kommer glatt upphoppandes och pussar nästan ihjäl han:)
Imorse var han dock sjuk på riktigt och Smilla var BARA glad, hahah för hon fick juh ligga i sängen då..och "ta hand" om pappa;)


Sur gris

Smilla HATAR juh regn, så kvällsrundan igår var juh inget för henne.
Hon gick och var sur hela rundan.
Och de blev juh inte bättre när hon vakna upp och såg att det var samma skit väder IGEN.


Så hon smög "ja hon smyger verkligen,smeker golvet med magen och går lika sakta som en sengångare" upp till pappa och kröp upp under täcket. Hon får juh inte vara i sovrummet men vem fan kan säga nej till nått sånt gulligt, när hon sakta sakta försöker åla sig upp för trappan :)
Där fick hon ligga en stund och mysa innan vi var tvungna att åka.


Själv satt jag en stund i soffan och mös med Birren "Gizmo" och bloggade;)
Yra låg ute i leran;)





Lipa