Österbybruk
Idag åkte jag och Bella till Österbybruk för att spana hundar.
Det är hundutställning hela helgen och självklart åkte vi idag för att spana malamuter och vallhundar.
Missade dock ACD, var bara en men ändå. Hade velat sett. Så det var lite tråkigt.
Uppfödaren var där med några malamuter. 8 var det totalt.
Självklart hittade jag massa smått att köpa med mig hem. Massa ben och godis och hittade även fina halsband till dom stora. Bra dag!
Bubbles
Stallet
I tisdags tog jag med mig Max efter jobbet på ett äventyr.
Jag brukar alltid göra enskilda saker med varje hund och denna gång var det Max tur.
Vi åkte ut till min kära vän och skulle rida en tur.
Hon har två hundar. En hane och en tik. Efter allt med Yra är man självklart lite osäker på hur Max är men ja... Jag satt i bilen hem och bara log. Fy fan för denna hund. Min guldklimp.
Vi stannade utanför huset, hennes hundar var ute och jag släppte Ut Max lös. Han sprang direkt till Hundarna, nosade, gjorde tusen lugnande signaler och sprang rätt in och leken var igång.
För vissa av er kanske ni tycker det ska vara en självklarhet och det tycker jag med men med Yra är det aldrig det.
Dom sprang runt som galningar. Steg ett var avklarat nu var det bara steg två kvar: visa Max hästarna.
Max har aldrig träffat en häst på detta sätt förut.
Vi gick in i hagen och hämtade Underbara Litari som jag rider och en till snygging.
Max gick bredvid bakom.
Vi gick in i stallet och började sadla.
Det var väldigt konstigt tyckte Max och ville INTE in. Men dom andra hundarna var juh där och åt hästbajs haha så till slut vågade han.
Efter lite bajs i magen kom han in till mig och Litari i boxen. Även här visade han tusen lugnande signaler till hästen (söt gubbe Max).
Han skällde/ylade en gång och det var när jag satt upp. Det var inte ok tydligen ;)
Vi var ute i över en timme, hästar och hundar och Max hade sin bästa dag på riktigt länge. Han ÄLSKADE det.
Jag töltade även, underbar känsla.
Måste bara säga att Max var grym, han är fan helt otrolig! Vilken kille, man älskar han ännu mera pga sånna saker <3
Staket
Idag ska vi mäta, mäta och åter mäta. Nytt staket ska upp och virke ska köpas. Inte bara det, utan även nytt golv ska läggas på hela nedervåningen, ÄNTLIGEN!!! Som jag väntat, nu har vi ful matta men kommer lägga in ett fint grått golv i hall, kök och gästrum här nere, Det kommer bli otroligt bra.
Ska bli riktigt skönt att få iordning staketet. den kommer bli mer än tre gånger så stor så vi längtar, mycket jobb dock men tur är väl att både bror och far är finsnickare :D
Projekt tre är renovering av båda toaletterna (ska vi bara renovera denna sommar???) haha. Just ja, köksbänk och sätta i ugn/häll är också på listan...herre min gud.
Det händer mycket alltså, vet att jag varit sämst på att visa mig här på bloggen men nu LOVAR jag att bli bättre ;) Men med allt med Smilla och jobb och vardag så hinns det inte med :(
Men jag lovar MINST tre inlägg per dag ;)
Sommaren
Sommaren är nära och värmen är här. Det märks tydligt. På lunchen är hundarna heöt slut, och bara kiss och bajs rundan är fruktansvärd för dom. Dom blir riktigt trötta.
Vi har ganska svalt inne under dagen tack gode gud men på kvällarna börjar det bli varmt. Max kommer inte ens in längre för att kolla äget, han sover stumt ute.
Yra sover inne men flåsar som en tok, extra vattenskålar ute och inne. Man älskar sommaren men hatar den också. Hundarna fäller, fästingar överallt och varmt, V.A.R.M.T!!!
Yra fick en kylväst första året och den hjälpte mycket, hon hade den på nätterna också. Toppen nöjd med den, så måste beställa en till Max också, snarast!! Men en blå kanske ;) Lite manlig kan han väl få vara, haha.
Märker ni stor skillnad på era hundar? Och har ni några hjälpmedel för att dom lättare ska klara värmen?
Flytväst
Alla våra hundar har flytvästar. Vi har det på sjön så varför ska inte dom ha det?? Konstigt hur människor fungerar. " eh dom kan simma" jaha... kan inte vi det då? det handlar inte om om hunden kan simma eller ej.
På öppet hav är strömmarna annorlunda, kraftiga. Om hunden faller överbord kan den få panik. Dom flesta flytvästar har handtag så du lätt kan ta upp hunden ur havet men även för att på ett säkert och lätt sätt ta hunden ombord på ex båten eller ur båten.
Vi har alltid flytvästar på oss, och visst har vi en av dom dyraste modellerna men det är för att jag tycker dom är snygga ;) det finns billigare modeller också. Men snälla ni, ni som är ute på sjön ha flytväst till era hjärtan.
Har du flytväst på din hund?
ACD
Jag har under en längre tid funderat på livet utan Smilla. När Gizmo gick bort blev det så tydligt, man har dom inte för alltid.
Jag älskar Smillas ras. Den är helt perfekt. Liten, robust, stark, aktiv, snäll, smidig, tålig. En sak som jag gillat mindre är att dom inte klarar kylan, men men.
Jag är livrädd för den dagen Smilla går bort, hon är mitt triumfkort utan tvekan. Jag har flera gånger tänkt att skaffa en till staffe, eller ja efter Smilla går bort. Men jag kan verkligen inte göra det. Ingen kommer vara som Smilla, ingen kan mäta sig med henne. Så det känns som att det skulle vara taskigt.
Så efter mycket funderingar kom jag på en lösning. För flera år sedan bodde jag i Australien och där träffade vi upprepande gånger en otroligt vacker ras, The blue heeler. Jag var inte så hundtokig/kunnig som nu så jag hade ingen aning om vad det var för ras ;) Sen gick hela hissen upp och det slog mig "ACD".
HUR bra är inte den rasen? precis som Staffen; liten, robust, stark, aktiv, snäll, smidig, tålig OCH klarar kyla. Den perfekta Smilla hunden.
Detta blir nog den viktigaste valet av hund jag någonsin gör. Det är inte bara för att ha hund val utan för att ha en Smilla i min flock, som jag älskar att ha.
Det viktigaste köpet, utan tvekan.
Så nästa hund som kommer in genom dessa dörrar är just en Australian Cattledog - ACD Varför? För jag kommer aldrig kunna leva utan en Smilla.
När? Ja det ni ;)
Dom stora
Max har vuxigt till sig riktigt ordentligt och blivit en snygg kille. Man tyckte Yra var så himla stor förr men inte längre. Visst är hon grov, nästan dubbelt som Max men höjden är det ingen tvekan om vem som är störst.
Nu fäller dom båda och Yra skulle ställas ut nu men vi valde att inte ställa henne då hon inte är snygg i pälsen. Hon ska ändå ställas i Gimo snart och hoppas den blivit snyggare tills dess.
Max får juh inte ställas ut :( SKIT tråkigt nu när man tänker på det, Fasen!! Han hade nog klarat sig utmärkt. Så det är riktigt tråkigt.
Nåja man kan inte få allt här i livet ;)
Stugan
I Onsdags åkte vi till stugan. Smilla fick inte följa med denna gång tyvärr.
Vi kände att vi behövde lite lugn och ro i kroppen.
Yra behövde vila ut efter löpet (som slutat nu) och Max lika så ;)
Som ni vet vid detta laget har jag noll mottagning, så förlåt alla er på instagram att jag varit frånvarande där ;) Inte lätt. Erik mobbar mig alltid för att jag får sån abstinens när vi är där ute ( han har mottagning så han ska fan inte säga nått) det är skit jobbigt att inte kunna dela med sig och se vad ni alla andra gör.
Fint väder hade vi. Vi gick på upptäcksfärd, grillade, fick finbesök och hade det bara bra där ute.
Nu är soffan full av trötta hundar och jag lika så.
VARNING FÖR BILD BOMB
Uppdatering
Det är inte riktigt som vi önskar här hemma. Smilla bor hos min Mamma och Pappa för tillfället och har inte varit hemma sedan allt hände.
Hon har det jätte bra hos dom och trivs som fisken i havet. Men vi saknar henne och självklart saknar hon oss :D
Dom mest kritiska dagarna har passerat (tack gode gud) och hon är på fötter igen. Viftar på svansen, följer Pappa vart han än ska och hon ligger ute och njuter i solen. Äter mat bra och går nu runt kvarteret när hon ska kissa och bajsa.
Det är dock fruktansvärt jobbigt att inte ha henne här men pga den traumatiska chocken kan det komma tillbaka om hon kommer hem, eftersom det var här hon fick den. Så i dag vet vi inte om hon kommer klara av att bo med oss igen :(
Det är väldigt jobbigt och frustrerande mest jobbigt då vi ofta är hos mina föräldrar men nu inte kan :( Skulle vi åka dit och hälsa på Smilla skulle hon bli förkrossad om vi åkte hem utan henne.
Idag har vi varit utan henne i över en vecka :( En extremt lång, orolig och fruktansvärd vecka.
Vi hoppas alla att allt blir som förr och planen är att hon får följa med hem nästa helg. Vi håller alla tummar och tassar <3
Maj och förkrossad
Denna månad började inte bra. Trots värmen, solen, långa kvällar och middagar på altan suger denna skit månad så jävla hårt.
Smilla som länge fått lidit på olika sätt (stel, artros, stress osv) blev ännu värre i Lördags. Jag saknar henne fruktansvärt. Nu bor hon hos mina föräldrar då hon har traumatisk chock så får hon inte utsättas för någon som helst stress, ha det så lugnt som möjligt och inte lämnas själv. Som tur är har jag min kära far som går hemma och även min älskade Mor har varit ledig för att passa henne.
Dagens rapport gav svaret att hon hade ätit två våfflor, ätit medicinen, kissat bajsat och viftat på svansen... den sista kanske inte betyder ett skit för er men för oss... oj oj oj, det betyder allt. "är hon på väg att bli bättre?" "kommer hon klara det här nu?"
Nä vi åkte från veterinären var det sista han sa till oss: "nu får ni börja be till den Gud i tror på" klarar hon denna natt har hon en chans"
I bilen hem hyperventilerade hon upprepande ggr och lixom slutade andas typ. Jag blev livräddd. Hade min ena hand på hennes bröst hela vägen hem medans jag körde för att försäkra mig om att hon fortfarande var vid liv.
Traumatisk chock är något dom kan få och kan inte behandlas. Antingen klarar dom sig eller så dör dom, rakt av, bara sådär, frn ett andetag till inget.
Jag kan utan tveka säga att dett är den värsta "sjukdomen" jag någonsin stött på. Fruktansvärd. Att ligga bredvid henne och vara så trött att man vill spy men man vågar inte blunda för en sekund. Och varje gång hon andas ut stannar hjärtat på en medans man väntar på nästa andetag. "var det här det sista?" "är hon död nu?" Nää FY FAN!!!
Smilla är dock en hård seg jävel och hon SKA klara detta, jag vill absolut inte ha ett liv utan henne, inte än och inte på detta sätt.
Så alla ni... be för Smilla att hon blir bra <3
